Avanza IQ

Jag är sjuk... Mammor får inte vara sjuka så det är bara att stoppa i sig alvedon (eller Tylenol som det heter här).

Vi har lite pengar som står på räntelösa konton i Sverige, och nu när jag har tid har jag funderat på att skaffa en depå på Avanza och börja handla lite med fonder och aktier. Jag kunde inte registrera mig online pga min USA-adress så jag mailade dem och frågade: "Kan jag bli medlem fast jag är skriven i USA?". Svar från Oliver (vem nu han är?): "Är du amerikansk eller svensk medborgare?". Jag svarar: "Jag är svensk medborgare". Svar från Rickard (hur många jobbar där egentligen?): "Tyvärr, amerikanska medborgare kan inte öppna depå hos oss. " Ursäkta, förlåt... Om detta är ett tecken på medel-IQ för Avanzas medarbetare vet jag inte om jag vill ha depå hos dem.

Helgrapport

Äntligen båda barnen i skola igen, vi kan väl säga att Oskar var hemma ett par dagar för länge. Vi hade som plan att ha en mysig familjehelg, men med en uttråkad Oskar, en uttråkad mamma, en trött pappa och en för-tonårstrotsig Filip så var helgen så omysig som bara helger kan vara ibland... Vi överlevde iallafall och tar nya tag denna vecka.

Tog en promenad till affären igår också. Vadå? tänker väl ni, det är väl inget. Men här i USA är det så konstigt att folk stannar en på gatan och frågar vad man gör. Vi har ett nytt affärsområde bara 500 meter från huset (på rätt sida om vägen) så det går bra att gå dit om man inte ska handla så mycket. Men som sagt, anses helt underligt här.

Näthandel och snö

ÄNTLIGEN är Oskar feberfri... Efter 5 dagar. Var hos doktorn igår, lite skillnad mot i Sverige. Ringde kl.8.05 (de öppnar 8), receptionisten svarar direkt, fick tid kl.9.30. Här är det kanonbra sjukvård om man bara har en försäkring. Annars har man bara rätt till akutvård och att förda barn.

Har dessutom gjort en bra sak idag, bytt ut mina PPM-fonder. Efter 6 år ligger jag på +5%, kändes inte som en vidare bra investering, fast en av fonderna låg på +110% så den behöll jag... Har nu bytt till nya fonder med mer häftiga namn som "Credit Suisse Equity fond". Innan hade jag fonder typ "Öhmans IT-fond", och dåligt gick dem också... Allt man kan göra över nätet är bra. Handlar böcker och bokar hotell, nu senast har jag beställt papperskopior av mina digitala foton, och köpt fonder i Sverige. Gissa om man blir beroende av bredband...

Snö var det ja. Här vill vi inte ha snö. Grannen berättade om för sex år sedan när det faktiskt kom riktigt mycket snö (typ 20 cm) som sedan låg kvar. Skolorna var stängda i 10 dagar! Det tog så lång tid att ploga vägarna där skolbussarna gick, vad gjorde de, skottade för hand???

Post nr. 100

Detta är min 100:e post här på bloggen! Fast jag har inte så mycket kul att berätta. De senaste dagarna har det varit regn och +5, och Oskar är sjuk med en massa feber. Fast imorgon ska det iallafall bli sol. I lördags var vi hos en annan svensk familj och åt hummer. Jättegott! Här finns det levande hummer i alla stora mataffärer. Man väljer ut vilken man vill ha och sedan ångkokar personalen den medan man handlar. Vi ska äta mer hummer, det lär vi ju inte kunna göra i Sverige.... Fredriks föräldrar var på Jamaica för ett par år sedan, de kom hem och var trötta på hummer för där var det vardagsmat ... :-)

När barnen blir stora....

Idag blev Oskar stor. Han är på ett kalas hos en klasskompis och på vägen dit sa han: "Mamma, du behöver inte vara med, jag är stor nu". Snyft... Filip var i och för sig bara 4 när han sa samma sak: "Mamma, detta kalaset är för 4-åringar så du kan inte vara med", men iallafall. Det är kul när de kan få komma på sådana här saker själva.

Desperate Housewives på riktigt

Tvärs över gatan hos oss bor en riktig "desperate housewife". Hon har pluggat på universitetet, varit utbytesstudent i Finland, hennes man var i Luleå, jobbat, men när barnen kom blev hon "stay-at-home-mom". Nu har de 4 barn: 6+3+1.5 år och minstingen är 6 månader. Hon verkar INTE trivas med detta. Sista barnet var visst inte alls planerat, men abort är ju inte att tänka på här i det konservativa södern. Hennes man jobbar jättemycket såklart, han är ju amerikan (och för att försörja dem, sjukförsäkring kostar mycket...). Att ha barnen på dagis är inte att tänka på, det blir alldeles för dyrt. Så nu går hon där hemma med sina barn... TACK för svensk föräldrapenning och dagis! Vi har det så bra i Sverige vad det gäller detta! Här betalar man 800$ i månaden (per barn!) för att ha dem på dagis heltid....

USA-notiser

Hörde en radioreklam idag, om en kontaktförmedling som heter "Just Lunch". Den är för folk som har ont om tid. Man får en date med lämplig partner, över lunch eftersom båda har ont om tid, Förmedlingen fixar lämplig restaurang och bokar bord. Är det verkligen en bra start på ett förhållande om båda har så ont om tid att de inte ens hinner ordna en lunch med varandra...?

Sedan såg jag ett reportage om lunch på jobbet. En undersökning har visat att 75% av amerikanerna äter sin lunch vid sitt skrivbord flera gånger i veckan. Det diskuterades faror med detta, tex. att man inte kommer ut, inte är social (inför svenska fikaraster...) och kanske inte äter så bra mat. Fast det farligaste var alla bakterier på skrivbordet, man borde helst decinficera sitt skrivbord och tangentbord varje dag enligt "experten". Amerikaner har bakterieskräck....

Svenska studenter

Idag har jag hämtat två svenska studenter på flygplatsen. Jag har lyckats få hit dem som mina examensarbetare, och de ska hjälpa mig med min forskning. De har iallafall fixat en egen lägenhet, i ett av studentområdena här. Det är en vanlig studentlägenhet med två sovrum. Fast när vi kom in i den så insåg vi att det är viss kulturskillnad mellan USA och Sverige vad det gäller detta. Jag lovar, deras "dining area" är större än ett normalstort svenskt studentrum! Och den är i två plan, med sovrummen på ovanvåningen, ungefär som ett svenskt radhus. Kul för dem iallafall. Jag hjälpte dem lite med att hitta mat också, så nu har de både nachos och öl, så de överlever nog till imorgon (utan möbler, bara två luftmadrasser som de lånat av oss...).

Bilder från kalaset

Ni ser några bilder här från kalaset. En av bilderna är på Oskars två flickvännner (de skriver kärleksbrev till honom): Annie och Anna. Söta va? Innan träffade de Oskar en och en, men nu har de slagit sig ihop och lämnade för ett par dagar sedan varsin teckning till honom med lite snälla ord (typ "I love you Oskar"...). Hur många kommer de att vara när han är 15? Och Oskar är inte blyg, han kan både pussas och hålla handen, men när de kommer i grupp tycker han det är lite jobbigt... Filip tycker som vanligt att tjejbaciller är äckliga...

Sushi och kalas

Igår kväll gjorde vi något riktigt amerikanskt, vi åkte till en Mall (alltså köpcentrum) och åt middag. En amerikansk Mall är något vi kommer att sakna. De är jättestora, med fina restauranger och öppna sent på kvällarna. Ibland finns det biografer också. Som vanligt, varför finns inte detta i Sverige? Är vi så tråkiga och bara tittar på TV på helgerna??? Iallafall, vi åt sushi igår. Ja inte Filip alltså, han är väldigt tråkig när det gäller mat, det ska helst vara hamburgare eller pannkakor. Så han åt Chicken fingers (friterad kyckling) och "klibberis" som det heter på skånska, för det älskar han av någon anledning. Men Oskar alltså, han älskar sushi! Vilket är ganska konstigt, för han tycker inte så mycket om ris och brukar inte äta så mycket fisk, men kombinationen älskar han... Han åt nog 12 bitar själv.

Ok, så idag var det Oskars kalas. 12 barn iallafall, varav de flesta amerikanska vilket inte är som att ha svenska barn på kalas. Nu blir det ett intressant inlägg i den svenska curling-föräldrar-debatten. Svenska barn som av många anses vara utan gränser etc. hemma, lär sig någonstans att ta ansvar. De kanske trotsar och bråkar hemma, men brukar uppföra sig bra borta. Och om de gör något fel, så lyssnar de iallafall på de vuxna borta. Amerikanska barn här i södern är oftast hårt kontrollerade hemma, vuxna håller koll på dem hela tiden, både hemma och i skolan. Inte ens tonåringar får någon frihet. Men vad leder det till, jo att så fort de är borta från hemmet så slutar de att uppföra sig bra. De lyder inte regler och blir helt vilda om man inte hela tiden står och kollar dem. För i deras välkontrollerade värld så glömde de vuxna att lära dem att ta eget ansvar. Så därför håller de flesta amerikaner sina kalas borta från hemmet, på speciella "party place" där barnen kan aktiveras i två timmar så att de inte blir uttråkade och börjar hitta på hyss. Intressant va? Vi höll iallafall ett kalas hemma: 1.5 timme, med både tårta, skattjakt, raketuppskjutning, presentöppning och fiskedamm. Fullt ös... Fiskedamm är viktigt, typiskt svenskt, och alla amerikanska barn älskar det (och de svenska...).

Brevlåde-uppror

Gospel-spelningen var jätterolig! De drog upp folk på scenen och vi var där förstås. Förutom detta så har vi beställt tårta till Oskars kalas på söndag. Här kommer en affärside för någon:
Kolla in denna sajt: http://cakes.com/ . Varför finns inte detta i Sverige???? Oskar ska iallafall ha en SpongeBob-tårta på söndag.

Här i området är det just nu brevlåde-uppror. Av någon anledning har någon i styrelsen bestämt att alla brevlådor måste se likadana ut. För en svensk ser de redan likadana ut, alla har en trästolpe och följer standarden för US Mail (har du sett en amerikansk film så vet du). MEN, de ser inte EXAKT likadana ut. Så nu ska de bytas ut, för 300$ styck. Gissa om folk är lite upprörda. Har inte de i styrelsen för samfälligheten annat att göra??? Detta händer alltså i USA, "Land of freedom". De hade nog fått en hjärtattack om de kom till Annehem.... Sverige anses ju här vara lite av en Sovjet-stat, där människor inte har någon riktig FRIHET, mest pga våra skatter. Men vi får ju iallafall köpa vilken brevlåda vi vill...

Gospel!

Ikväll ska jag och några andra svenska mammor på riktig amerikansk gospel-konsert. Det är en kör från New York som är här och gästspelar. Rapport om detta kommer imorgon. Förutom detta så ska barnen på simskola. I måndags chockade Oskar mig med att crawla en halv bassänglängd, innan jul kunde han inte simma alls (förutom hundsim). Något måste ha hänt när han fyllde 6. Filip går nu i "stroke school", teknikgrupp heter det väl på svenska. Han skulle kunna simma i flera timmar, han är som en säl. Här lär sig alla barn crawla först, sedan ryggsim och först efter det kommer bröstsim. Detta gör att även 4-5-åringar lär sig simma, vilket jag tycker är mycket bättre än den svenska traditionella simskolan som fortfarande bygger på att man ska lära sig bröstsim först. Fast det blir väl kulturkrock när vi kommer hem förstås...

Trummor

Igår, i ett anfall av jag vet inte vad, så införskaffade Fredrik ett helt trumset till Oskar. Fredrik har velat ha trummor länge, och så plötsligt inför Oskars födelsedag så vill Oskar ha trummor.... :-). Ok, efter 5 minuter inser han att detta inte kommer att funka, trummorna hörs långt ut på gatan. Så nu vet jag inte vad vi gör, sätter de i garaget kanske... Fast då får ju Mustangen ingenstans att stå och det går ju inte... Två veckors returrätt har vi iallafall. Men just nu blandas ljuden av krigsspelen och TV:n med cymbaler och bastrumma, man kan få huvudvärk för mindre...

Oskar 6 år

Så blev då äntligen Oskar 6 år idag. Enligt honom själv har han varit 5 år väääldigt länge. Numera ska han nog kallas Darth Vader, för han fick en Darth Vader-mask som ändrar rösten och ett lasersvärd med ljud. I den här teknikfreak-familjen är allt som blinkar och låter häftigt. Är det så man får sina barn att bli ingenjörer eller kommer de att göra revolt och bli humanister båda två? Här är iallafall en liten bild från när han öppnar paket. Han har i flera dagar påmint oss om att vi ska sjunga för honom på morgonen.

Oskar kom i fredags med ytterligare en typisk Oskar-kommentar. Vi tittade på Star Wars, Return of the Jedi, och Obi Wan Kenobi visade sig för Luke Skywalker.
Oskar: Vad gör han?
Mamma: Han pratar med Luke, han är död så han är som ett spöke.
Oskar: Är han inte en ängel då?
Mamma: Jo, det är han nog.
Oskar: Då kan han inte bli skitig...

Rodeo-bild

Här kommer det en liten bild från rodeon igår. Vi hade jätteroligt, barnen också. Cowboys som flög av hästar och tjurar till höger och vänster. Bilden visar en av tjurarna som inte vill gå in efteråt. Han sprang runt ett bra tag. Killen med röda byxor försöker dra till sig uppmärksamheten och få in honom i fållan igen.

Rodeo!

Ikväll ska vara rednecks och gå på rodeo. Visst inte så ofta som det kommer till Raleigh så det är bäst att passa på. Vi ska dit med vår vän Billy från Georgia, han är vår ständiga guide till "The South". Utan honom hade vi inte vetat hur "Southerners" tänker och varför det är som det är här. Ibland är det som om de inte fattat att inbördeskriget var för 150 år sedan...

Roliga kommentarer

Idag är det +5 och regn så då får man glädjas åt allt man kan. Två roliga kommentarer har kommit från Oskar idag.

1. Oskar sitter vid datorn och spelar Battlefield 1942. Fråga mig inte varför en 5-åring spelar det spelet, men så är livet i vår familj. Iallafall:
Mamma: Kom nu så ska vi gå ut!
Oskar: Vänta lite, jag ska bara dö...
Två minuter senare:
Mamma: Är du inte död ännu?
Oskar: Nä, jag försöker men det går inte...
Till slut tar han upp en handgranat och spränger sig själv. Great, nu har vi en 5-årig självmordsbombare också...

2. Oskar cyklar, ser en polisbil. Försöker sig på en översättning av "Polis, polis. potatisgris...":
"Police, Police, mashed potatoes, go home and laga morsans spis".

Nu kanske ni undrar varför jag bara skriver om Oskar alltid. Det är bara det att allt konstigt som händer här hemma oftast har endast en gemensam nämnare: Oskar. Filip är inne i en sån här unik lugn och stabil period i sitt liv. Jag blir lika förvånad varje gång jag ber honom göra något, och han faktiskt gör det! Så därför blir det mycket Oskar...

Hemlängtan

Idag åkte farmor och farfar vidare till Los Angeles så nu är det tomt här hemma. Kanske inte så konstigt att vi har lite hemlängtan just nu.

Jag var och tittade på våra nya rum på universitetet där jag forskar. Jag fick ett med fönster denna gången! Här är det annars viktigt med yta, ju större rum, desto viktigare är man. Det som saknas på amerikanska arbetsplatser är dock ett fikarum, för amerikaner fikar inte! Jag förstår inte hur de kan klara sig utan fikaraster, som svensk är det en rejäl kulturkrock. Antagligen lika stor kulturkrock har nog en amerikansk chef/professor som börjar jobba i Sverige. Han undrar nog varför han varje morgon kl.10 måste gå till ett speciellt rum, dricka kaffe, och småprata med alla, även med praktikanter/studenter, något som är helt otänkbart för en amerikansk chef/professor. Om ingen kommer ihåg att tala om vad fika är och han därför tillbringar hela dagen på sitt rum, som man ju gör i USA, anses han dessutom vara lite underlig och osocial...

Ok, mer hemlängtan. Mormor och morfar skickar ibland en liten film med en hälsning från Sverige. Idag tittade barnen på den senaste, från ett vintervitt jul-Skåne. Efter den fick vi titta på några av de gamla, bland annat favoriten där kusin Linnea sjunger för Oskar, fast utanför bild... I sista takten hoppar hon in i bilden och skriker "Hurra!". Vi fick hemlängtan allihop...

Gott nytt år!

Här firade vi på svenskt vis igår. Amerikanerna här är så tråkiga, de flesta spenderar nyårsafton framför TV:n och går och lägger sig innan 12-slaget. Så vi var några svenska familjer som ordnade en riktig nyårsfest igår, med grekiskt tema. God mat, dans och fyrverkerier. Här en bild på Fredrik som är ute och skjuter raketer. Det är ju förbjudet med raketer här, men inga poliser syntes till igår. Idag är vi trötta och ska försöka vara ute lite i det fina vintervädret, 15 grader och sol...